Smula

Historik: Pastorat: Norra Åsarp. 

Kyrka

Smula Kyrkoruin, 22×8 m (Ö-V). Kordelen är 6 m br och är i Ö rundad. På S sidan är vapenghuset 5×5 m. Murarna som återstår är 1,1 mbr och 0,3-0,9 m h. De är övertorvade. V om runinen har man i sentid rest en klockstapel. På kyrkogården som är omgärdad av en stenmur finns ett flertal gravstenar synliga i markytan och några står uppresta mot jordfasta stenar. Runt kyrkoruinen är: Ödekyrkogård, 70×65 m (NÖ-SV) omgärdad av bogårdsmur 0,5-1 m av kallmurad sten i upp till 6 skift och med inslag av större jordfasta stödstenar. På kyrkogården är en nyuppförd klockstapel samt i markytan SÖ-SV om ruinen ett 10-tal gravhällar av kalksten.

Sök mer på Wikipedia

Socknen

Smula socken i Västergötland ingick i Redvägs härad och till 1891 även i Frökinds härad, och är sedan 1974 en del av Falköpings kommunSocknen har medeltida ursprung. Före 1891 ingick en del, Bredene, av socknen i Frökinds härad i Skaraborgs län.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Smula församling och för de borgerliga frågorna bildades två landskommuner Smula landskommuner i Älvsborgs och Skaraborgs län där den senare uppgick i den förra 1891. Landskommunen uppgick 1952 i Redvägs landskommun som upplöstes 1974 då denna del uppgick i Falköpings kommun och området övergick samtidigt till Skaraborgs län. Församlingen uppgick 1992 i Åsarp-Smula församling som 1998 uppgick i Åsarps församling.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Redvägs härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente och Västgöta regemente, Vartofta kompanier.

Namnet skrevs på 1330-talet Smula och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller troligen smula i betydelsen ’sand, grus’ och syfta på en rullstensås vid platsen

Läs mer på Wikipedia