Falköpings Stadsförsamling

Historik: Namn: till omkring 1600 Falköping, därefter -1982 Falköpings stads-församling, 1983- Falköping. 1983 införlivat Falköpings landsförsamling. Pastorat: till 1400-talet Falköping, Agnestad och Luttra, sedan -1982 Falköpings stadsförsamling, Falköpings landsförsamling, Torbjörntorp, Friggeråker och Luttra, 1983- Falköping, Torbjörntorp, Friggeråker och Luttra. Övrigt: födelser vid Falköpings lasarett 1929-1942 införda i församlingens födelsebok, 1942-1946 i särskild födelsebok hos pastorsämbetet. 

Sankt Olofs kyrka är en kyrkobyggnad i Falköpings församling som tillhör Skara stift. Den ligger vid S:t Olofsgatan i närheten av Stora torget i centrala Falköping. Kyrkan är uppkallad efter Sankt Olof. Sankt Olofs kyrka består av rektangulärt långhus med smalare absidkor i öster, vidbyggd sakristia i nordost samt med tornet i väster där huvudingång är placerad. Den är den äldsta kyrkan i Falköpingsområdet och byggd av sten på 1100-talet. Kyrkan, som låg i närheten av den medeltida stadens torg, har motstått flera av de bränder som i övrigt ödelade staden träbebyggelse.

Den äldsta stenkyrkan, sannolikt uppförd under 1100-talet, återstår tämligen intakt i den befintliga kyrkans östra del. Vid arkeologiska utgrävningar i och kring kyrkan har påträffats grundmurar till en äldre sakristia samt ett västtorn, vilka båda stod i förbindelse med absidkyrkans murar. Redan under 1200-talets mitt eller dess andra hälft förlängdes långhuset i väster. Den i sydväst avtrappade portalen med inställda kolonner och koniskt formade kapitäl, hör till denna byggnadsperiod och har tidstypisk, unggotisk utformning. Det nuvarande västtornet tillfogades senare, troligtvis under senmedeltiden. Kyrkans exteriör blottar ett murverk av tuktat kalksten, där flera av medeltidskyrkans öppningar har markerats. Kyrkorummet är helt övervälvt; långhusets två östliga kryssvalv härrör sannolikt från 1200-talets ombyggnad och har ribbor av finhuggen sandsten.
Sankt Olofs kyrka i Falköping är ett representativt och välbevarat exempel på de två århundraden som framförallt präglat det medeltida och intensiva kyrkobyggandet i Västergötlands centralbygder under 1100- och 1200-talen. Det finns emellertid också anledning att framhålla kyrkans exceptionella drag, däribland dess storlek och sammansatta planform - vilket kan tyda på att Falköping haft en kyrklig särställning redan under äldre medeltid

Sök mer på Wikipedia