Texten hämtad ur boken Kyrkor i Skara stift utkom 1994.
Text Arne Andersson

År 1823 då Karl XIV var Sveriges och Norriges regerande konung nybyggdes detta Herrans Tempel Pred. B. 4:17 2 Mos. B.20:24, står skrivet över ingången.

Kyrkplatsen däruppe på åsen är säkert mycket gammal. Anteckningar anger att föregångaren på samma plats var liten och trång och att delar av norra väggen från denna ingår i den nya. I kyrkans murar finns utvändigt inmurade tre stycken sandstensplattor. Två av dem med vanlig runskrift och en med majuskler (stora bokstäver) också i runskrift.

Enligt Norberg i Fornvännen 1937 bildar runskrifterna på de förstnämnda plattorna namnen David Eriksson och Abraham Ulfsson. Majuskelskriftens namn är Abraham Eriksson. Möjligen är detta till åminnelse av tre personer som hade med den första kyrkans byggnad att göra.

Den nuvarande kyrkan kostade 5000 riksdaler att uppföra. Byggmästare var Per Eriksson i Bredene. Kyrkan är byggd i 1700-talsstil. Den nygotiska stilen som karakteriserar många av våra senare kyrkor kom först senare på 1800-talet.

Kyrkan ger invändigt ett ljust och luftigt intryck. Altartavlan i barockstil är utförd i två våningar. Den nedre delen med skulpterade bilder visar Golgata med Maria och Johannes vid Kristi kors, den övre som är målad, Himmelsfärden, när Kristus försvinner ur lärjungarnas åsyn.

På predikstolen finns fem fält med bilder av Kristus och de fyra evangelisterna som utrustats med sina symboler, Ängel, Lejon. Oxe och Örn. Inskriften på predikstolen lyder: Åhr 1730 tå warande pastor ährewyrdige och högwerdige herr Haq. Randehus gjordes thenna Predikstol ånyo av V. J. Cransberg. På predikstolen ligger Karl XII:s Bibel tryckt 1703.

Mattan i koret är tillverkad i vävstugan i Slutarp.

En tavla av lite modernare snitt under läktaren som visar Kristi nedtagande från korset är skänkt av kyrkoherde Hugo Grefbergs sterbhus.

Två äldre inventarier som bör nämnas är ett solur av kalksten daterat 1686 och en straffstock som minner om kärva tider då olydiga sockenbor med fötterna fastlåsta fick sitta vid ingången till kyrkan för att under spott och spe begrunda sina synder.

Två gravstenar fastsatta utvändigt på norra väggen av sakristian anger namnen på ryttaren Isac Oluffson född 1659 och hans son ryttaren manhaftig Anders Isacsson född 1685.

I den rödfärgade klockstapeln av kraftig dimension hänger en större och en mindre klocka. Den stora gjuten 1893, den lilla 1790. På den lilla kan läsas följande vers:

Vi passerar ut från kyrkplatsen genom järngrinden som vittnar om en gammal smeds fina handlag ner till bilen för hemfärd ett fint minne rikare.